Okej, nu blir jag trött på mina "liberala" vänner i folkpartiet. Det är en sak att KD motsätter sig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, men folkpariet. Nu har nämligen utredaren kommit fram till att om en alkoholhaltig dryck inte finns med i systembolagets sortiment och man säljer maximalt 1 liter åt gången tillsammans med en årsmax, så skulle det kunna vara okej att sälja även sprit.

Det här förslaget skulle innebära stora möjligheter för landsbygdens utveckling. I en tid då många är beredda att lägga mer pengar på att gå på restaurang, åka ut på landet för att också bo på lantgård och se var maten kommer ifrån skulle det här naturligtvis öka möjligheten för små företag inom besöksnäringen. Dessutom kunde det skapa livskvalitet för flera.

Men denna liter menar nu Carl B Hamilton (fp) och Anders Sällström (kd) skulle kunna sätta igång så starka ekonomiska drivkrafter och hota systembolagets monopol, att det är helt oacceptabelt. Vän av ordning kan ju fråga sig hur mycket små gårdsförsäljningar där man inte får sälja samma varor i ett land med skyhöga alkoholskatter skulle kunna hota Systembolagsmonopolet. Ett större problem för monopolet är förmodligen att man bara har 50 % av marknaden, trots monopol.

Förslaget är mycket bra och det är bra att Eskil Erlandssson (c) håller fanan högt, vad jag förstår så är också Moderaterna för detta förslag så vi kan väl hoppas att Regeringens förslag är så likt utredarens som möjligt när det väl presenteras.

Media

DN 1 DN2 Svd GP

Bloggar

Albin Ring Broman, Motpol,

Igår hade Centerpartiet i Stockholms län höststämma och jag deltog från eftervalsanalysgruppen. När Socialdemokraterna har krismöten som avlöser varandra, öppna personstrider och en allmänt orolig organisation så kan jag inte låta bli att lida lite med dem som försöker göra deras eftervalsanalys.

Det finns all anledning att ifrågasätta deras ledande företrädare som så fatalt misslyckats med att forma politiken och har ett än värre misslyckande bakom sig i att skapa förtroende för politiken. Det är kanske inte så konstigt när de som var största pådrivare för att torgföra politiken i valrörelsen nu direkt efter valet säger att de gick till val på fel politik. Birger Schlaugs analys i SVT var fantastisk när han konstaterade att det var tur att de inte vann valet, eftersom de då hade regerat på en politik som inte ens ministrarna själva trodde på. Nu blev det inte så, tack och lov.

Centerpartiet står inför många utmaningar. I många delar av landet är man, med rätta, väldigt missnöjda med valresultatet. En svag politisk vision och ett behov av en starkare Centerpartistisk identitet i Alliansen måste kompletteras med en mycket mer spännande och modig kommunikation. Det finns också all anledning att se över alla delar av vår organisation.

Nåt som dock är viktigt för mig, och hela eftervalsanalysgruppen, är att alla ska kunna säga sitt. Våra besök i alla distrikt, enkäter till kandidater, personal, ideellt aktiva och till alla medlemmar som vill delta ska kompletteras med många fler sätt att inhämta information.

Att inte genomföra den processen och göra som Socialdemokraterna nu gör riskerar bli en don quijote, som slåss mot väderkvarnar. Alla eventuella synpunkter är viktiga och ska analyseras väl. När tonläget skruvas upp för varje timme finns det nog få som klara av att hålla linjen inom Socialdemokraterna.

Socialdemokraternas enda möjlighet för att få en bra process utifrån dagens läge är att några aviserar sin avgång så organisationen får ro, sen kan man ha sin genomgripande process och ha extrakongress där man genomför viktiga förändringar och låter fler huvuden rulla om det krävs.

Det är knappast så det kommer att bli.

Media

Aftonbladet 1 Aftonbladet 2 Aftonbladet 3 Expressen 1 Expressen 2 Expressen 3 Expressen 4 DN2 Svd1 Svd2 DN1

Pressombudsmannen hänskjuter i dagarna ärendet om Arbetarbladets hittepåcitat om mig till Pressens Opinionsnämnd med följande hänvisning:

"Mot ovanstående [tre sidor text] anser jag att Arbetarbladet inte kan undgå pressetiskt klander".

Detta handlar om en ledarkommentar från i januari då både Västerbottens folkblad och Arbetarbladet tillskrev mig åsikter jag aldrig uttryckt. Närmare bestämt:

"Posten i Umeå vill sparka sex äldre medarbetare, med årtionden i företaget. En av dem, Bengt Wilson, har jobbat på Posten i 39 år. Men snart är det slut. Han får gå hem, men de som är yngre och raskare får jobba kvar.

Utsorterandet applåderas av Magnus Andersson, ordförande i Centerns ungdomsförbund. Han är visst bördig från Hälsingland. Andersson, en av Stureplanscenterns nyliberala och flitiga ideologer, vill skrota Las, en lag som stänger ute unga och väver förlamande trygghetsväv över gamla och trötta.

De som fyllt 40 eller 50 borde själva begripa att de gjort sitt och bereda plats åt någon yngre. Varför inser de inte att de gjort sitt? Anderssons fråga blir hängande, obesvarad."

När jag påtalat att detta var en fullständig lögn och fabricerat citat för både Arbetarbladet och Västerbottens Folkblad valde de olika vägar. VF bad snabbt mig om ursäkt på ledarplats, till Centerpartiet i Västerbotten riktades också en ursäkt och VF gav mig bra utrymme för ett genmäle.

Arbetabladet fortsatte med att någon dag efteråt publicera ytterligare en ledarartikel med raljanta kommentarer och ansvarig utgivare gömde sig bakom valrörelsen och försvarade publiceringen och sin ledarskribent.

Att bli raljerad med, förlöjligad och kritiserad med kraft av meningsmotståndare får man stå ut med som offentlig person. Att lögner däremot inte hör hemma i tidningar tror jag de flesta är överens om. Därför känns det skönt att Pressens Opinionsnämnd nu får ta sig an detta med en rekommendation som inte kan tolkas på annat sätt än att Arbetarbladet bör fällas för publiceringen. VF däremot, frias av naturliga skäl.

Tidigare i ärendet:
Dagens Media, Ljusnan, Norran, Medievärlden, UNT

Bloggar
Tidigare bloggpost av mig 1 och 2 Annie Johansson, Peace, Love and Capitalism 1 och 2, Albin Ring Broman 1 och 2, Johan Pettersson 1 och 2, Per Ankersjö, En annan Palme, Elkers, Andersson på Kungsholmen, Karl Hellberg, Lakes Lakonismer, Dayana Jadarian, Apelsineld, Olle Edblom, Federley, Ingrid Lundqvist

Ibland Moderaterna så nya att man bara vill skaka om dem och berätta att all förnyelse inte är bra förnyelse. Den Nya livsstilsfacismen är ett sånt område.

Idag berättar Joakim Larsson, borgarråd i Stockholm, stolt att man i samband med Norra Djurgården utbyggnad inte ska skapa förutsättningar för människor att åka mer kollektivt, cykla mer och ta en löprunda, utan att det ska vara en förutsättning för att man ska få bo där.

Och medelst Boskolor och områdesinformation ska man få alla att likt små tomtearméer springa till närmsta affär, köpa lokalproducerade, ekologiska varor med lågt kaloriinnehåll för femhundra spänn kilot för att sedan fnysa åt systembolaget som efter bara några månader tvingas läggas ner eftersom en bostad i Norra Djurgården förutsätter att man ligger klart under folkhälsoinstitutets dryckestabeller.

Okej, det sista var överdrivet. Kontentan är egentligen följande. Politiken ska finnas där för att skapa förutsättningar för människor att leva miljövänligt. Det är toppen med bra kollektivtrafik, cykelbanor och sopsorteringsmöjligheter. Ännu bättre med energisnåla hus som byggs på höjden och bevarar grönområden. Därtill kan man ge gratis parkering till miljöbilar.

Men om människor sen väljer att köpa varor som inte är miljömärkta, vädrar mycket och åker bil ibland så ska politiken inte klandra dem för det.

Media
DN 1, DN 2, DN 3

Bloggar
Johan Hedin, Albin Ring Broman

Jag passar på att skryta lite om Solna. Under min tid som förbundsordförande i CUF, men också innan dess som kommunpolitiker i Bollnäs har mitt fokus legat på företagande och arbetsmarknad och miljö. Att då komma in i en kommun som fler år i rad utsetts till staden med bäst företagsklimat är naturligtvis skoj.

Att det nu visar sig att Solna har bäst arbetsmarknad i Sverige också gör det inte sämre. Nu vill det till att fortsätta sträva mot bra företagsklimat, låga skatter och mer entreprenörskap i skolan för att behålla tätpositionen i Sverige. Sen krävs det också att Solna spottar upp sig och också blir bäst i Sverige på miljö och klimat.

Media
TV4 DN

Idag skriver jag på SVT debatt om behovet för partierna att förnya sin kommunikation, organisation och sina mötesformer. Den nya Tea Party rörelsen i USA är ett politiskt uttryck för en misstro mot höga skatter och en för stor stat. Men det är också ett uttryck för en önskan om en mer direkt engagerande politik.

Mötesplatserna kan inte längre vara Folkets Hus och Studieförbundens lokaler, uppdrag kan inte ges till den som kokat kaffe flest gånger och man kan inte förvänta sig att alla vill vara politiskt aktiva från ungdomsförbund till döden.

Om inte partierna förnyar sig ser vi snart en Tea Party rörelse även i Sverige.

Jag vet att alla inte håller med mig, det blev reaktioner när jag skrev om Arkelstens resor och försvarade dem. Några som inte gjorde det var Gustav Fridolin och Mona Sahlin som pratade om fruktansvärt dåligt omdöme.

Att Fridolin nog bjudits på ett och annat, bland annat en resa till ett kärnkraftverk med trerättersmiddag och övernattning. Mona Sahlin bjöds själv tillsammans med sonen på fem dagars biljetter på Stockholm Open dagarna innan hon rasade över Arkelstens studieresor. Kostnaden på 7500 som Sahlin mottog biljetter för är inte enorm.

Men vad jag förstår så tycker Sahlin att det är viktigt att stödja svensk idrott och Fridolin vill ge mer pengar till RFSU som han varit på resa med själv.

Jag säger inte att detta är fel, men visst blir man lite fundersam över hur vissa kan rasa som om världen håller på att gå under när andra gör studieresor eller besöker Stockholm Open, men när man själv gör det är det okej.

Aftonbladet, Expressen 1 Expressen 2