tisdag, februari 23, 2010 | Magnus Andersson
Belöna dem som anstränger sig
Centerpartiet föreslår idag en belöning till skolor som förbättrar sina resultat. Det är egentligen inget att höja på ögonbrynen för. Centerpartiet har tidigare föreslagit större lönespridning, högre löner för lärare som uppvisar högre resultat och att elever ska kunna sätta betyg på sina lärare.
Att man nu på också föreslår att skolor som är duktiga ska få del av en kunskapsmiljard är en naturlig, och mycket bra, följd. Det måste vara okej att belöna människor, skolor och organisationer som anstränger sig för att människor i deras närhet ska få bättre förutsättningar.
Media:
DN Debatt, SR Ekot
Bloggar:
Peter Andersson, Helen Törnqvist, Edvin Alam, Livskraft och politik
Att man nu på också föreslår att skolor som är duktiga ska få del av en kunskapsmiljard är en naturlig, och mycket bra, följd. Det måste vara okej att belöna människor, skolor och organisationer som anstränger sig för att människor i deras närhet ska få bättre förutsättningar.
Media:
DN Debatt, SR Ekot
Bloggar:
Peter Andersson, Helen Törnqvist, Edvin Alam, Livskraft och politik
Etiketter: centerpartiet, CUF, politik, utbildning
(FÖLJ MIG)
Jag och CUF i media
Kommenterat
Freakonomicsgänget har skrivit om just det här i sin första bok, första kapitlet. De visar hur dåligt systemet är. Det är bra i teorin, men fungerar inte i praktiken. Läs gärna kapitlet.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0141030089
http://thepiratebay.org/torrent/4785927/Freakonomics_(PDF__OCR_version)
Frågan är hur man skall mäta att skolor är "duktiga". Är det när de ökar medelbetyget på skolan från året innan?
//Per L
Hej Magnus!
Du har en poäng i det du säger. Dels är kunskaper givetvis viktiga, men lika viktigt är att koppla ihop skola-utbildning-arbetsmarknad. Detta för att inte fler skall åka ut i utanförskap. Det handlar om vilken pedagogisk modell man väljer för skola och utbildning. Jag har jämfört med andra länder genom att använda mig av Omvärldsanalys och det är tydligt att om man bättre kopplar ihop skola-utbildning-arbetsmarknad så för ungdomarna en bättre grund att stå på och risken för utanförskap minskar.
Det finns en pedagogisk modell som heter Service-Learning som används mycket framgångsrikt i tex Kanada och Amerika. Det handlar om att inte vara mata på med kunskap ifrån katedern, utan att lärande också kan ske ute i verkligheten genom att elever/studenter får möjlighet att samverka med olika intressanta aktörer i samhället.
Tyvärr så används inte denna pedagogiska modell i Sverige utan vi lever kvar i den gamla världen och det gynnar inte dagens ungdomar det minsta.
Tex kan man läsa mer om det här i boken:
Service-Learning: The Essence of the Pedagogy (2000)
Red: John R. Maass, Andrew Furco
,Shelley H. Billig
En annan bok som jag kan rekommendera är:
Service-Learning Through a Multidisciplinary Lens (2002)
Redaktörer:
Deanna J. Dicken, Shelley Billig
Ytterligare en bok på området som jag varmt rekommenderar är:
Advancing Knowledge in Service-Learning: Research to Transform the Field (2006)
Redaktörer: Karen McKnight Casey
,Georgia Davidson,Shelley H. Billig
Allt är möjligt bara man lyfter blicken lite och ser att det faktiskt finns möjligheter istället för hinder. Världen är större än både Sverige och EU.
Mvh
Mikael
Det handlar om vilka incitament man ger människor, om man ger pengar till skolor där eleverna ges höga betyg så kommer dagens betygsinflation bara att öka :(
Vilken kunskap är det vi ska mäta och belöna? Resultat på ett nationellt prov?
Den tysta kunskapen kallad kompetens? Förmågan att omvandla teoretisk kunskap till praktiken? Förmågan att hitta nya innovativa lösningar, vara kreativ? Den sociala förmågan att bygga nätverk för att skapa nya föreningar/företag/projekt?
Hur enfaldigt är det inte att tro att endast poäng i en test visar vad verklig kunskap är. De mest framgångsrika i vårt samhälle hade mycket medelmåttliga betyg som unga.
Du visar ännu en gång prov på dina fantastiska okunskaper inom skolväsendet Magnus.
Sätta betyg på sina lärare? Är eleverna insatta i den pedagogiska teori som lärarna använder sig av för att lära ut ämnet? När jag har pratat med personer som i efterhand har reflekterat över sin skolgång så är det inte sällan det var de lärarna som höll lektioner som inte var direkt roliga (men inte heller tråkiga) som man lärde sig mest av.
Ignorerar du medvetet skolor som ligger i områden med låg socio-ekonomisk status? Skall man straffa dessa skolor bara för att eleverna har så ofantligt många problem i sin vardag som gör att Pythagoras sats framställs som det absolut värdelösaste man någonsin har läst.
Vem som helst kan ju inse att man bör i stora drag göra precis tvärt om som du skriver. Ge de extra pengarna till skolor i svårigheter istället. De elever som presterar bra i de mätbara proven har redan givits en av de bästa gåvor som finns, kunskap.
Det är inte okej att slå på de som redan ligger.
Hej Anonym. Jag antar att du inte läst förslaget, där du i så fall sett att det handlade om förbättringar i nationella prov, vilket alltså skulle innebära förbättringar. Det är inte nödvändigtvis att man har högre resultat, vilket borde vara svar på din fråga om Socioekonomi.
Sen är det ju så att man får betygsätta nästan allt i samhället, bilmekanikern, varannan websida man är in på osv. Att elevernas upplevelse av undervisningen kan vara en del i lärarens utveckling borde väl inte vara någon revolution, eller?
För med ditt resonemang bör ju knappast människor under 18 år ha något att säga till om...
Skicka en kommentar
Personer som länkar hit:
Skapa en länk
<< Tillbaka