Idag släpps nya cuf.se! Kolla in den här.

Just nu pågår diskussionen om vilken positionering Centerpartiet ska ta inför valet 2010. Jag har redan tillsammans med fler slagit fast att det behöver vara en frihetlig agenda. Inte bara ett antal frågor, utan också ett förhållningssätt som förtydligar vår syn på människors förhållande till staten.

Där Centerpartiet ska värna enskilda människor och deras frihet, mot övergrepp och centralism.

Idag får vi som driver den agendan stöd på både DN Debatt och i viss utsträckning på Svd Brännpunkt. Henrik Oscarsson och Ulf Bjereld beskriver hur svenskarnas värderingar kopplat till frihetsfrågor förändrats, där man är mer negativt inställda till tvångsmedel och övervakning och mer positiva till människors frihet. Man skriver också att detta länge varit en liberal fråga, men att det just nu står och väger om vänstersidan ska kunna vinna över frågorna.

Det är naturligtvis helt omöjligt för vänstern. I vänsterns idé ligger att staten ska ha mycket kontroll, där företagande ska kontrolleras av staten, människors inkomster i första hand ska finnas till för den offentliga finansieringen och människor som äger mark ska stå med mössan i hand och vara tacksam om staten vill tvångsinlösa deras mark. Ett sånt samhällssystem kommer obönhörligen innebära en stor mängd övervakning.

Därmed inte sagt att de så kallade liberala partierna i Riksdagen är bättre. Vi vet alla vad jag menar, det som för trettio år sen kallades för den nya tekniken har nu moderaterna kommit på att man måste reglera sönder och folkpartiet och centerpariet har snällt hållit med.

Det är dags att göra upp med det nu. De värderingar Centerpartiet stått för med frihet och klimat vann Europaparlamentsvalet, tyvärr stod inte Centerpartiet kvar vid de värderingarna. I valet 2010 kommer övervakningsfrågorna vara stora, det visar inte minst dagens DN Debatt, frågan är om Centerpartiet vågar ta ställning och agera. Annars kan vi återigen se våra frågor vinna valet, utan att vi själva gör detsamma.

Dagens brännpunkt visar på precis samma sak men på ett mycket mer konkret sätt, dä vill politiker tyvärr låta en helt ny princip råda. Nämligen att opreatörer ska vara ansvariga för vad deras användare gör. Tänk er att Vägverket skulle hållas ansvarig för vad bilisterna gör på deras vägar och ni har deras första och mest slående liknelse...

Idag pågår tre spännande debatter där centerpartister och miljöpartister drabbar samman. För det första har Johan Pettersson en intressant diskussion på sin blogg med Anders Wallner där meningarna går isär kring hur klimatbiståndet ska ses.

För mig är det rätt självklart. I princip alla sänkningar av koldioxid kostar pengar, åtminstone samhällsekonomiskt. Med andra ord kan det för enskilda vara lönsamt, men det bygger på en beskattning. Make no misstakes, det ska vi ha eftersom vi behöver styra mot en mer hållbar värld. Men med den insikten så inser vi också att det är smart att göra de investeringar som är mest lönsamma för att sänka utsläppen.

Klimatbiståndet är därför bra av två anledningar. Den är ett mycket effektivt sätt att sänka världens utsläpp till låg kostnad, samtidigt som vi bidrar till bra investeringar som kan skapa jobb i de delar av världen som allra mest behöver det. Men utsläpp som Sverige bidrar till utanför Sveriges gränser menar Anders inte borde räknas, vilket i sig styr mot mer kostsamma utsläppsminskningar - något som i förlängningen innebär stora hål i statens finanser eller mindre investeringar i de länder som behöver det. Oavsett vilket kommer den politiken skapa lägre tillväxt, mindre utrymme till bistånd och därmed förutsättningar för de länder som behöver hjälp att ta sig ur fattigdom och inte minst genomföra anpassningsåtgärder för de klimateffekter man drabbas av.

Den andra spännande debatten går just nu hög mellan Stockholmscenterpartister och miljöpartister om förbifart Stockholm. Där miljöpartister visar att de i själva verket inte tror att vi kan skapa bilar som inte förstör klimatet, jag är övertygad om att det går. Och, när förbifarten väl är klar kommer de vara långt framme. Det är faktiskt inte bilarna, utan utsläppen som är problemet.

Stockholms län behöver bättre kommunikationer, trafiksituationen måste bli bättre och vissa delar av Stockholm måste få mindre partiklar. I det avseendet gör Förbifarten nytta.

Sist men inte minst har Johan Hedin läst miljöpartiets partiprogram och letat upp några godbitar, något som det är svårt att inte dra på smilbanden åt. Det finns en hel del som går, och bör, ifrågasättas i den politik som miljöpartiet driver.

"Vi vill också ha en ökad samhällelig kontroll över pensionsmedel för att trygga goda investeringar som kan ge jobb och bidra till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling."

Man vill alltså politisera pensionsfonderna och hindra dem från att förvalta medborgarnas pensionspengar på ett så effektivt sätt som möjligt.

"Vårt långsiktiga mål är en ekonomi utan ränta."

Well... Det är ju ganska praktiskt med ränta. Annars skulle inte särskilt många vilja låna ut pengar till investeringar i exempelvis vindkraftverk eller för att köpa en lägenhet.

"Anställda ska ha förköpsrätt när ett företag eller en enhet av ett företag av viss storlek ska säljas eller läggas ner."

Företagare ska alltså inte få sälja företaget, eller aktier i detsamma, till marknadspris? Jag är ledsen, men hur stor är chansen att man då gör den nödvändiga investeringen i tid och pengar för att starta det?

"Genom att på detta och andra sätt stimulera till löntagarägande och kooperativt företagande vill vi successivt demokratisera ekonomin och stärka det personliga ansvaret."

Tja, Rudolf Meidner hade samma tanke på 70-talet. Han kallade det hela för "Löntagarfonder".

Idag lanserar Centerpartiet tillsammans med bland andra Röda Korset, LRF, Rädda Barnen, FN - förbundet och många fler organisationer kampanjen www.2grader.se En kamapnj som handlar om köpenhamnstoppmötet, att världens ledare måste teckna ett klimatavtal som gör att jordens temperatur höjs med maximalt två grader.

Läs om kampanjen, skriv under namninsamlingen och bli en del av lösningen du med på webbsidan.

Kolla också gärna in CUF:s kampanjfilm i vår kampanj "Mitt hjärta är grönt" som också handlar om klimatpolitiken och kravet på ett bra klimatavtal i Köpenhamn.

Jag är ingen notorisk motståndare till kameraövervakning, det finns säkert ställen där kameror förebygger brott och där man (exempelvis banker och liknande) kan jobba bättre för att förebygga nästa brott och att ta dem som begår dem.

Men när Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) visar att det på vissa områden inte finns något samband mellan kameraövervakning och minskad brottslighet, så är det tydligt att vår övervakningsiver har gått för långt.

För att övervaka människor är att minska deras frihet, det är ett verktyg som ska användas sparsamt - och inte alls om det inte går att påvisa att det minskar brottsligheten. Idag är var femte skola kameraövervakad. Det är tur att vi snart får helt fritt skolsök, så man kan välja om man tycker den upplevda tryggheten är värd den uteblivna frihetskänslan.

Idag skriver jag tillsammans med ett antal andra Centerpartister på Newsmill om partiets utveckling.

Idag har vi partistyrelse för att lägga fast den framtida politiken som ska bära över valet 2010. Det är dags att återupprätta de frihetliga värderingar, den stolthet och den glöd som fanns i valrörelsen 2006. Det gör man inte endast genom att vara ett troget regeringsparti. Man måste också ha en värdegrund som förtydligar i vilken riktning partiet är på väg och varför en röst på oss är en röst på en viss väg för Alliansen.

För oss är det självklart i vilken riktning det är och vi tror partiet klarar av att kommunicera det, med rätt beslut fattade på dagens partistyrelse.

Läs artikeln här och Federleys bloggpost på samma ämne.

Idag skriver jag på politikerbloggen tillsammans med Stefan Bergström, gruppledare för Centerpartiet i Sundbyberg, om trekvartsalliansens ideologiska härdsmälta i Solna och Sundbyberg.

Man håller monopol på fjärrvärmen och släpper inte in privata entreprenörer, samtidigt som man vill ta ett av de finaste grönområdena för att låta kommunala Norrenergi bygga ett nytt kraftvärmeverk.

I sitt regeringsprogram skriver M, Fp och Kd i Solna:
”Solna stad ska i princip inte driva någon som helst näringsverksamhet. På fungerande marknader ska inte Solna stad konkurrera.” Man säger också att “Konkurrens ger kvalitet”.

Även miljöpartiet sällar sig till dem som hejjar på att förstöra ett grönområde och ytterliga försvåra för privata företagare.

Gå gärna med i vår facebookgrupp, "Kraftvärme är ingen kommunal kärnverksamhet"

Idag har DN en artikel om skattetrycket i världen, där det konstateras att vid årsskiftet kommer Sverige har världens högsta skatt för höginkomsttagare. Det ställer till stora problem. Inte att vi går om Danmark, utan de höga marginalskatterna.

Med höga marginalskatter är det svårt att motivera människor att jobba lite extra, starta och driva företag och att välja högre utbildning. Särskilt hårt slår det självklart mot de människor som måste göra kalkylen på hur lönsamt det är att ta CSN lån för att studera. Med liten lönespridning och höga skatter för höginkomsttagare går många karriärer och mycket kunskaper förlorade.

Och Alliansen har knappast varit toppen på att sänka skatterna, men som artikeln konstaterar. Med oppositionen skulle det varit än värre...

Idag släpps CUF:s kampanjvideo till kampanjen Mitt hjärta är grönt, som handlar om internationell och effektiv klimatpolitik. Fokus på klimatbistånd och sikte på Köpenhamnsmötet i december.

Igår började medlemsomröstningen för Centerpartiet i Stockholms län. Jag har tidigare meddelat att jag ställer upp. Jag tror det behövs en förändring och jag tror mig ha vad som krävs efter att ha varit gruppledare i Centerstyrda Bollnäs kommun och numer är förbundsordförande i Centerpartiets Ungdomsförbund.

Här är beskrivningen av mina huvudfrågor, skrivet efter inspel från närmare femtio personer inom Centerpartiet i Stockholms län. Ett stort tack till Johan Sjöberg, Hannes Hervieu, Diana Itaoui och Tobias Franzén som jobbat med texter och mycket mer. För att ni inte ska tro att jag lider av flera personligheter så är det alltså inte jag som skrivit texten nedan.

Sverige idag är delat. Det finns de som anser att företagare är onda människor, som skapar onda saker och att de endast vill skada sina anställda. Och så har vi Magnus. Magnus tror på drömmar och anser att företagare är människor som vill försöka leva på sina drömmar. Ju mer fri arbetsmarknad, desto mer folk som vågar förverkliga sina fantastiska idéer.

Magnus har länge drivit på för en mer flexibel arbetsmarknadspolitik för att öka unga människors chanser på arbetsmarknaden. En av de viktigaste åtgärderna för att unga människor ska komma in och få möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden är förändringar av LAS (Lagen om anställningsstopp). LAS gör det svårare för arbetsgivare att både anställa och behålla unga människor. Det gör även att unga drabbas hårdare än någon annan grupp i en lågkonjunktur. 2009 nådde Magnus Andersson, CUF och fler frihetskämpar en stor framgång när partiet tog ställning för att på sikt avskaffa LAS. Därefter har även andra allianspartier öppnat för förändringar av LAS. Centerpartiet i allmänhet och Magnus i synnerhet visade under 2009 att man verkligen vill och ska förändra svensk arbetsmarknadspolitik.

Under de senaste årens intensiva debatt kring personlig frihet och integritet har Magnus Andersson gjort sig känd som aktiv motståndare till Ipred-lagen och FRA-lagen. Han var först inom alliansens ungdomsförbund att öppet kritisera lagförslagen. Bland kraven inför 2010 finns att det inrättas en författningsdomstol för att skydda människor från lagar som kränker grundlagsskyddade rättigheter. Han vill dessutom utöka grundlagen så det skrivs in att mänskliga rättigheter ska gälla även på nätet. Magnus Andersson är en modern politiker som passar ett modernt samhälle. Den enskilda människan inte ska anpassa sig efter omoderna rättigheter, utan att omoderna rättigheter ska anpassa sig efter Den moderna människan.

Under sin tid som politiskt aktiv har miljöfrågorna alltid haft en viktig plats på Magnus politiska agenda. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling måste miljöarbetet kombineras med global tillväxt och ekonomisk utveckling. Miljöarbetet ska utgå från ekonomiska drivkrafter, inte den förbudspolitik som vänsterpartierna driver. Magnus var den som lanserade idén om ett riktat klimatbistånd, något som nu genomförts av Alliansen och Sverige är först i världen i. Ett ökat klimatbistånd och främjande av utveckling inom miljöteknik genom t ex höjda anslag till teknikforskningen är några av de åtgärder som Magnus Andersson kräver för att nå målen.

Utbildad byggnadsingenjör med tidigare jobb på ett fastighetsbolag där han renoverat miljonprogramslägenheter. Så ser den moderna politikern ut som arbetar för en modern bostadspolitik. Med detta i bagaget har Magnus mer inblick och kunskap om bostadspolitik än de flesta politiker och han är redo att förändra. Bostadsbristen, främst i våra storstäder och universitetsstäder, skulle kunna minska betydligt om det fanns en ökad flexibilitet i byggregler och möjlighet till friare prissättning. Framförallt är det små lägenheter som inte byggs eftersom det med gällande byggnormer och hyresregleringar gör det snudd på omöjligt för byggbolag att få lönsamhet i projekten. Effekten blir att de lägenheter som många unga människor vill ha och skulle kunna ha råd med aldrig blir byggda.

Magnus menar att det krävs betydligt större mod från politiker och byggbolag när det gäller hur och var man bygger. Magnus är övertygad om att nya bostäder kräver nya idéer. Genom att våga bygga på höjden, att äntligen bygga moderna bostäder, gör vi Stockholms län till en modern region, där alla oavsett behov, kommer kunna hitta en lägenhet.

Det första decenniet i det andra millenniet är snart över och nya utmaningar står för dörren.
Med nya utmaningar, behövs en ny politik och för en ny politik behövs nya politiker.
Modig, engagemang och utförande kännetecknar den nya politikern, Sveriges Riksdag behöver en modern politiker,

Sveriges Riksdag behöver Magnus Andersson.

Det värmer.

Ett ytterligare inlägg med de övriga frågorna som handlar om fattigdomsbekämpning i världen, ungas psykiska ohälsa och Stockholms läns kommunikationer kommer senare.

Jag hoppas jag får förtroendet. Jag vet att jag kan förvalta det.

För er som vill delta i kampanjen får ni gärna slänga iväg ett mail eller ansluta er till facebooksidan som på en dag fått 137 fans.

Läs också Elias Giertz blogginlägg, Elias som redan är en del av kampanjen.

Det har blossat upp en debatt under den vecka jag varit borta som är mycket intressant. För Centerpartiets del förs den av Gustav Andersson, miljölandstingsråd. Idag skriver han sin andra replik på Politikerbloggen.

Frågan som bör ställas är om miljömoralism verkligen ska få stå i vägen för utveckling och tillväxt. Miljöpartiet snöar in på att ett sätt att föra undan trafik från Stockholms innerstad, när Stockholms läns befolkning växer enormt snabbt, är... miljörasism.

Då ställs ju självklart frågan om de nio av tio Stockholmare som också är för förbifarten är rasister? I själva verket är det så klart så att när man rycker fram det argumentet så har man förlorat debatten. Det är naturligtvis lätt att säga "spårbunden trafik istället" nästan så det känns som om man drabbats tourrets syndrom.

Därför att det är självklart viktigt, men ett parti som ligger bakom mycket av den miljölagstiftning som gör det omöjligt att bygga spårbunden trafik gör ju att det ekar tomt.

Problemet är självklart inte förbifart Stockholm, det är en liten del av lösningen på tillväxten, regionens utveckling och de lokala miljöproblemen. Problemet är bränslet i våra bilar, inte bilarna i sig.

Jag vet att ganska få som läser den här bloggen gör det av privata skäl, i alla fall inte mina privata angelägenheter. Men jag kan ju inte helt låta bli den senaste veckan.

Först helt fantastiskt bröllop med vistelse i Bordeaux i tre dagar för rödvin, räkor, salami, ostar och trettiogradig värme. Sen i lördags hämtade vi äntligen lilla Siv. En Lancashire heeler på knappt nio veckor som nu fångat all vår uppmärksamhet i två dygn. Inatt räckte det dock att få suga på fingret lite för att vara tyst. Men nu är det dags att fortsätta driva politik. Delar dock med mig av lite bilder.

Idag presenterar Alliansen ytterligare en del av höstens budget. Den del som rör studiemedlet. Inför förhandlingarna prioriterade Centerpartiet två saker. Sänkta avgifter för dem som anställer människor och höjt studiemedel och fribelopp.

Idag visar det sig att man inte nådde ända fram, det blir bara 350 kronor och ett höjt fribelopp (pengar man får tjäna innan studiemedlet sänks) med 30 000 kronor.

På ett sätt är det lite nytt. Studenter är en tillräckligt stor grupp för att vara intressanta att prata till, eller i alla fall om, av politiker. Men när det blir valår är det större väljargrupper som blir intressanta. Ni har nog hört dem. Löntagare, pensionärer, småbarnsföräldrar, villaägare... studenter nämns knappast först i valdebatterna, eller i budgeten innan valet. Ett undantag var socialdemokraternas höjning av studiemedlet med 300 kronor förra valet, däremot gjorde man inget åt fribeloppet om jag minns rätt. Därför är det kul att åtminstone något kommer för studenterna den här gången.

Det är säkert många som både är besvikna på att det blir för lite, eller något annat. Det jag kan säga helt utan omsvep är att de andra tre regeringspartierna inte ens skulle tänkt den här tanken om inte centerpartiet tvingat dem till det. Det gör mig lite stolt idag.

Igår irriterade jag mig på vänsterkartellens ungdomförbunds osammanhängande och mycket svepande debattartikel på Newsmill, som inte klarade av att resonera kring Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutets olika resonemang kring den svenska ekonomin.

Tyvärr hade jag inte tid att svara på den under dagen, men med så kompetenta förbundsstyrelseledamöter som Karl Malmqvist behöver man inte göra allt. Han svarar utmärkt tillsammans med Erik Scheffer, LUF:s förbundsstyrelse, på Newsmill idag.

Det var nog en plan från vänsterpartierna i opposition att gårdagens tillställning i Kungsträdgården skulle bli något storstilat som startade valrörelsen i glad galopp bland valarbetarna. Eftersom man uppenbarligen inte presenterade någon politik den här gången heller får man nog säga att det blev svårare för anhängarna att berätta varför man ska rösta på ett vänsterparti.

Istället för stora rubriker kring enigheten, så lovade man att komma med en gemensam ekonomisk politik i vår. Ni vet i samband med vårbudgeten, som inte är en riktig budget, utan bara korrigeringar och tillägg. Så, kontentan, ingen gemensam ekonomisk politik innan valet.

Dagens rubriker handlar istället om förtroendekrisen. I helgen kom siffror som visar att Sahlin bara är tredjehandsval bland de egna väljarna och att Reinfeldt leder med 60 - 20 i förtroende mot Sahlin bland svenska folket. Idag visar siffror att Sossarna gör katastrofdålig ifrån sig i Stockholm och att människor tycker Alliansen gör ett bra jobb.

Kanske beror det på att man faktiskt genomför sina vallöften, något som inte brukar vara fallet med svenska regeringar hi(S)toriskt sett.

Nästa val kommer bli ett statsministerval. Ett val där allians står mot opposition. Ett val då Reinfeldt står mot Sahlin.

Vi som är engagerade i de mindre partierna kan gilla det eller inte, men så kommer det bli. Vår utmaning kommer vara att prata framtid, att visa på det mer visionära ledarskapet. I klartext. Ska Centerpartiet bli stort måste man sluta prata procentsatser av arbetsgivaravgifter, återupprätta drömmen för Sverige och lansera oss om Alliansens statsministerparti 2018. Inte 2010, då ska Reinfeldt bli omvald.

Men oavsett vilka utmaningar det innebär för de mindre partierna så är dagens undersökning som presenteras av Westander PR intressant. I februari 2008 hade Reinfeldt ett övertag i förtroende mot Sahlin med två procent. Idag är det 40 procent.

Vänsterpartierna har en del att fundera över.

Trots min aversion mot offentlig opinionsbildning så är detta mer än värt att lyfta. Forum för levande historia startar idag reklamfilmen inför sin premiär för "middag med Pol Pot". Det är bra att man släpar upp de vidriga värderingarna som socialismen vilar på.

Trots detta verkar Jan Myrdal inte vilja se morden och idéerna som drev fram massmorden (som Myrdal inte såg). Det är lätt om man har Mao glasögonen på sig.


Fler som bloggar om den underbara filmen, Jonas Morian, Ledarbloggen och Mark Klamberg.

Idag har en mycket stor fråga för hela Stockholmsområdet, tillväxten i Sverige och sysselsättningen flyttats framåt. Klartecken har getts för förbifart Stockholm.

I själva verket handlar det om en miljöprövning. Miljöpartiet och Svensk Naturskyddsförening har redan gjort klart att detta är något negativt, medan övriga vänsterorganisationer är för. Det är en djup splittring i oppositionen.

Naturskyddsföreningen hävdar att beslutet bryter mot Miljöbalken eftersom inte alla (just det ALLA alternativ är utredda). Den lilla miljöjuridik jag läst innebär att man efter fattat beslut måste utreda miljöpåverkan, ett alternativ utöver ett så kallat nollalternativ, alltså vad som händer om man inte gör något. Men att obstruera är ju SNF:s grej.

I Stockholmsområdet är man enormt beroende av trafiklösningar som gör det möjligt att pendla, som gör att de lokala miljöproblemen i Stockholm löses och som underlättar tillväxten. Som det ser ut idag kommer 600.000 fler människor att flytta in till Stockholmsområdet under de närmaste åren, något som skulle vara omöjligt utan nya trafiklösningar.

Miljöpartiet drar lans mot bilismen som sådan, inte mot bränslet, inte för teknikutveckling. Och, man glömmer att den kollektivtrafik man skriker om i stor utsträckning går på... väg. Förbifart Stockholm är nödvändig för att vi ska kunna klara en fortsatt ekonomisk utveckling, så fler kan ha ett jobb att gå till och fler människor får råd att köpa miljöbil exempelvis.

Att man dessutom finansierar den via avgifter istället för skattepengar gör det inte sämre.

Idag har folkpartiet tagit ställning för en reformering av Las (Lagen om anställningsstopp). Det är bra. När nu vänstern vill avskaffa undantagen för små företag och miljöpartiet inte riktigt vet hur de ska hantera de socialistiska idéerna de hoppat i säng med, behöver det förtydligas att det snarare är åt andra hållet vi behöver gå.

Men det stör mig att hela förslaget från folkpartiet utgår från en socialdemokratisk världsbild. Den som innebär att alla som är anställda är offer och därför behöver vi ha kvar Las, dock ska vi undanta två personer till från turordningsreglerna- alltså fyra. Fast det gäller bara om inte parterna kommer överens.

Den rimliga slutsatsen borde naturligtvis vara den som faktiskt mitt parti tagit efter långt stretande från CUF med flera. Nämligen att Las är uselt och ska skrotas. När flit, kompetens och utbildning inte spelar någon roll, utan bara anställningsår är det något som är fel.

Att förändra Las är positivt, men för att liberala värderingar ska vinna måste vi förändra den socialdemokratiska beskrivningen av världen där alla är offer för onda företagare. Det bidrar tyvärr inte folkpartiet till.

Rickard Falkvinge, piratpartiet, föreslår nu att det endast ska vara myndigheter som får utföra identitetskontroller. Detta efter att SJ nu tänker sig att kräva ID kort av alla resenärer.

Och jag håller med om att det är ett stort problem med SJ:s maktfullkomlighet, där man vill kontrollera sina resenärer i detalj. Jag som har årskort måste exempelvis numer dra mitt kort varje gång jag tar en kaffe för att de ska veta det. Men om jag ska vara ärlig så finns det större integritetsproblem, enligt mig. De frågor (pp) har drivit och driver, där regeringen skitit i det blå skåpet, ipred, fra, datalagring med mera.

Man bör nog också komma ihåg att om det inte ska vara tillåtet för företag att kräva id- kort så hamnar biluthyrningsfirmor, postorderföretag, bibliotek och alla företag som tillåter kortbetalning skulle få det väldigt svårt. Systembolaget håller heller inte på med myndighetsutövning, men bör rimligen, kunna kontrollera exakt ålder på sina kunder.

Vissa företag måste göra identiteskontroller och de företagen får jag helt enkelt välja bort. Om jag inte vill visa mitt ID- kort så får jag helt enkelt köpa bil, betala kontant på Konsum, strunta i att använda postorder eller låna böcker.

Att Ica registrerar inköp för att göra riktade reklamutskick eller att SJ kollar identitet på sina resenärer vore ju inget problem. OM, det fanns konkurrens och jag kan välja att använda ett annat företag. Det är där Falkvinges kritik borde komma, mot ett ännu icke brutet monopol, som gör att vissa företag kan komma med de stolligaste och vidrigaste integritetskränkningarna utan att jag kan använda min konsumentmakt och byta företag.

För alternativet är att alla dessa företag blir statliga och ges myndighetsutövande uppdrag, som Falkvinge pratar om, men efter FRA:s framfart vet jag inte om det är mer statlig kontroll vi behöver...

Gårdagens debattartikel i Expressen har engagerat många bloggare. Ibland är det nödvändigt att man tar bladet från munnen och säger det som behöver sägas. Att alla lägenheter ska vara anpassade för människor med funktionsnedsättning, trots att man inte måste bygga hiss i tvåvåningshus känns ju inte helt genomtänkt.

För mig är det mycket viktigare att försöka se verkligheten, studenterna i Lund, de 275 000 i Stockholms bostadskö och de som bott på min soffa under de senaste åren, istället för att med svepande argument hävda att det inte kostar nåt att bygga onödigt stort.

Några bloggare förtjänar dock lite extra uppmärksamhet. Ann- Sofie menar att jag är egoistisk och har otur när jag tänker, oklart egentligen varför. Hennes partikollega drar en synnerligen dålig jämförelse.

"Låt oss leka med ett tankeexempel:

Hade färre åkt taxi hade det troligtvis blivit billigare för att locka fler kunder.
Om alla Sveriges ”invandrare” (definiera själv) förbjuds åka taxi blir det billigare för oss födda i Sverige.
Då kan de få åka taxi var fjärde gång, bara för att…"

Det är att ha otur när man tänker på riktigt. För det första, hade bostadsmarknaden varit en reell marknad som taximarknaden är så hade utbud följt efterfrågan. Men för det andra, och viktigare, kan man fråga sig med samma logik varför inte alla taxibilar är färdtjänstbussar så att verkligen alla kan åka alla bilar?

Några andra drar det längre. Aurora menar att jag tar ställning för diskriminering. Motfrågan blir självklart om den socialdemokrati som införde det förhärskande bruksvärdessystemet som nu sätter massa studenter i tält och gjort vår bostadsmarknad fucked up inte diskriminerar studenter? Självklart kan jag förstå att människor tänker, men ska inte alla kunna hälsa på mig då, även personer i rullstol.

Självklart, det är därför jag menar att så pass mycket som en fjärdedel av alla lägenheter ska vara anpassade och utspridda över hela beståndet så att den praktiska tillgängligheten för dem som behöver och vill ha en sådan lägenhet finns. MEN, det kostar extra pengar. För vissa är alternativet att inte ha råd med mat i slutet på månaden, för andra har den avstannande bostadsproduktionen (och jag har kritiserat alliansen många gånger själv, som är lika usel som vänstern på bostadspolitik, så dra inga poänger på det) gjort att man inte har någon lägenhet alls.

Sist men inte minst har vi ett guldkorn som hävdar att jag är toknazist eftersom jag. Öh, ja, inte tycker att de som har en etta på 18 kvadrat ska behöva ha ett badrum som är över 2*2 m.

Det känns bra att det är en hel del människor som också tycker som jag, inte minst Sydsvenskans ledarsida.

För mig handlar det om att visa hur det verkligen fungerar. Under min tid som byggnadsingenjör så hjälpte vi många äldre att få sin lägenhet tillgänglig för rullator. Vi tog bort trösklar, flyttade en dörrpost, höjde eller sänkte diskbänken. Det fungerade utmärkt. När andra behövde en lägenhet i markplan så fixade vi det.

Med den retorik som vissa anför mot mitt förslag borde det innebära att om man inte kräver taxibilar byts mot färdtjänstbussar och att alla lägenheter anpassas för människor med alla typer av funktionsnedsättningar, så är man en diskriminerande egoistisk nynazist, som har otur när den tänker.

Heder ska gå till Kjelle, som verkligen avskyr mitt förslag men lyckas hålla en sansad ton, det uppskattas.

Idag skriver jag på Expressen sida 4 debatt om det akuta behovet av nya studentlägenheter. Det är ytterst viktigt att vi faktiskt vågar vända på de stenar vi behöver vända på för att göra det möjligt att bygga fler små lägenheter.

Å ena sidan handlar det om att inte bygga alla lägenheter i lyxstandard, för att hålla kostnader nere och därmed få fler lägenheter måste byggbolag våga bygga även mindre lyxiga lägenheter. Men det handlar också om att ändra Boverkets byggregler som ställer till stora problem med sin detaljreglering över hur en liten lägenhet ska se ut.

Det sista är något som rör upp vissa känslor. Dagens handikappnorm har en mycket god intention, men gör det nästan omöjligt att bygga små lägenheter. Toaletterna blir väldigt stora och därmed dyrare och mindre anpassade för ändamålet.

Ett mycket rimligare krav är att en andel, exempelvis en fjärdedel, av alla lägenheter ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning - utspridda över hela beståndet - så att det praktiska utbudet för människor med funktionsnedsättning minskar.

På det sättet skulle vi minska byggbolagens kostnader för att bygga små lägenheter, vilket skulle skapa fler lägenheter. Dessutom skulle det sänka enskilda personers kostnader för små lägenheter.