Så var manifestationen för Jonas och mot FRA över. Tack för ditt engagemang, Jonas. Du är en hjälte. Tyvärr är något sjukt med min filmen på Jonas när 17.00 nåddes, ett samtal förstörde förmodligen filmen på nåt sätt som inte går att ladda från min telefon.

Men en kort film på Jonas, en på Abir finns i alla fall.

Dessutom fanns Peter J Olsson på Kvällspostens ledarsida där liksom bloggaren Emma på Opassande.

Kul!

Om en halvtimme ska jag springa till Mynttorget och hylla Jonas under hans sista timme på protesten mot FRA. Jag kommer lägga upp lite bilder på

http://www.flickr.com/photos/anderssonmagnus/

och kanske någon film också när jag ändå är där på

http://www.youtube.com/pmagnusandersson

Sen är det dags för förbundsstyrelse, där vi kommer diskutera nya frågor inför partistämman. På min facebook har en lång konversation startat om vargar, kärnkraft, vård av papperslösa bland annat.

Delta gärna där eller tipsa här om era idéer.

Ida Gabrielsson, Ung Vänster, svarar på mitt inlägg på politikerbloggen idag. Hon håller inte med mig om att Hamas är problemet, utan snarare Israel.

Artikeln talar för sig själv. Helt okritisk inför Hamas sätt att döda palestinier som uttrycker sig "fel" går hon till Hamas försvar. Inte minst försvarar hon Hamas terrorhandlingar genom att de är en fattigare part än Israel, vilket är ett mycket märkligt resonemang som förmodligen också förklarar Ung vänsters förhållande till AFA och andra skitorganisationer i ytterlighetsvänstern.

Hon hävdar också att konflikten aldrig handlat om Israels rätt att existera, trots Hamas har som grundidé att utrota staten Israel. Det verkar också som att hon glömt Ung Vänsters förra utfall mot mig där jag tydligt skrev att Israel måste dra tillbaka muren till erkända gränser, men det gav väl större effekt i artikeln då.

Detta samma dag som min vän och företrädare, Fredrick Federley, blir lögnaktigt anklagas för att bidra till att bränna barn. Tonen mot dem som försvarar Israels rätt att existera hårdnar. Det är obehagligt.

Hax är en mycket klok man, läs hans "ras" mot musikindustrin här.

För övrigt behöver jag en spotifyinbjudan.

Idag hade vi den fjärde träffen för det liberala miljönätverket. En väldigt stark panel pratade om klimat, finanskris, jobben och energin. Lennart Billfalk, senior advisor på Vattenfall, Elisabeth Nilsson, vd på Jernkontoret och Per Öhrn, energiansvarig på IF Metall, förde ett mycket bra samtal.

Det viktigaste budskapet de gemensamt hade var ungefär: för bövelen, det tar tid så fatta beslut någon gång.

Om ungefär tio år kommer Sverige börja stänga kärnkraftsreaktorer, en efter en. I Finland har beslutsprocessen för ny kärnkraft dragit ut enormt på tiden. Vid Lillgrund i Skåne tog det tio år från beslut till en storskalig vindkraftpark stod på plats. Ska Sverige inte behöva importera el tysk brunkol börjar det bli dags.

Jag tror dagens diskussion tog ett steg vidare, främst inom alliansen. Allians för Sverige säger sig kunna ta hand om de allra svåraste frågorna. Idag har man en överenskommelse i energifrågan fram till 2010, medan energibolag räknar på fyrtio års sikt.

Det är dags nu.

Uppsala studentkår har beslutat sig för att vara för tvånget att vara medlem i en studentkår. Stina Hamberg, ordförande i Saco studentråd, beskriver samma känsla som jag har. Ett avskaffande skulle tvinga kårerna att visa på allt bra man gör. Om man nu inte lyckas locka människor att frivilligt betala, är man då berättigad att tvinga dem? Och inom vilka andra samhällssektorer gäller det i så fall. Sjukvården, den är ju precis lika offentligt finansierad som utbildningen, borde man inte tvinga in männikor i en patientinflytandenämnd? Konsum? Jag menar, alla som bor i Bergshamra borde rimligen ha något att säga till om där.

Suck.

Hanna Wagenius gör ett enkelt räkneexempel och visar varför hon är mot, och några liberala debattörer i UNT är på samma tema. Tro mig, kårer är bra och viktiga. De kan stå på egna ben. De borde stå på egna ben.

Det blir mycket energi på bloggen nu. Stockholmscentern har tagit ett mycket bra initiativ via www.stockholmsmotioner.se där alla ges möjlighet att delta i den interna debatten i Stockholms centerparti.

Där har Johan Hedin skrivit om kärnkraft och den framtida energiförsörjningen. Jag är ingen kärnkraftskramare, men jag gillar alla initiativ som tvingar politiker att prata om de långsiktiga förutsättningarna för energiförsörjningen i Sverige.

Och just kärnkraft har en tendens att ge intressanta diskussioner på centerpartiets stämmor. Det blir en spännande partistämma.

Idag lämnade jag in ansökan om tillstånd. På fredag kommer jag att sympatisitta med Jonas som protesterat mot FRA i fyra veckor. Jag tillhörde dem som tyckte att den sista kompromissen gick att leva med, men efter FRA:s egna utsagor där man sagt att man inte ska lyda alla beslut så känns det minst lika aktuellt.

Jonas har gjort en heroisk insats för att få upp frågan om övervakningssamhället på dagordningen. Jag hoppas du också tar chansen att träffa honom. Dagens film blev usel så jag får bjuda på den från för två veckor sen.

Kom till mynttorget på fredag klockan 16 till 17. (facbookevent här)

Imorgon har liberala miljönätverket sin nästa träff på temat "blir det någon el". Men redan idag ger sig Naturskyddsföreningen ut och diskuterar el, vilket är bra. Vi behöver verkligen ta tag i frågan om den långsiktiga energiförsörjningen på allvar. Få verkar inse vilken tid det tar att bygga nya kraftverk, oavsett om det är vind-, vatten-, kärnkraft eller något annat.

Tyvärr gör Mikael Karlsson mig aningen besviken. Förra veckan skrev han på sin blogg under temat "Ungdomsförbundet (CUF) i miljöministerns ledband" för att jag hävdar att strandskyddet nu förbättras och blir mer flexibelt. En sak ska ges Mikael Karlsson, jag skrev i länsstyrelsen istället för kommunen som nu får utökad beslutsrätt. I övrigt är det en fantastisk sågning medelst raljans snarare än finess, en bit:

"“En grön liberal som tror mer på dig än staten”. Så värst grönt är det inte. Och det där med staten gäller tydligen inte om pappa miljöministern (c) sagt något. Då är det kritiska tänkandet lika bortblåst som alla de fakta Andersson saknar."

Det verkar som om Mikael inte gjort sin ideologiska ABC. För den dag staten bestämmer mindre bestämmer människor mer, det är detta som nu sker. Politiken frånhändar sig inte makten, men skjuter den i alla fall närmare de människor det berör. Sånt gillar jag. Inte Karlsson.

Men idag är det som sagt vindkraft som gäller. Naturskyddsföreningen har en ambvivalent eller kritisk hållning till de flesta kraftkällor verkar det som. Man är mot kärnkraft, kolkraft, olja och naturgas. Man är dessutom högst skeptisk till koldioxidinkapsling, som inte bara skulle kunna göra enorma koldioxidvinster för nästan hälften av all energiproduktion i världen som kommer från kol. Det skulle dessutom applicerat på biobränsle kunna vara stora nettoborttag av koldioxid från atmosfären. De satsningarna är man i princip mot.

I Rapporten "en ulv i fårakläder" går man till angrepp mot vattenkraftens ökade klimatpåverkan.

Nu är det alltså dags för vindkraften att få sig ett ifrågasättande. Även inför stämman 2008 var vindkraftsexploatering ett stort ämne för naturskyddsföreningen.

När det då kommer till debattartikeln i UNT idag, kan man fråga sig om det inte är självklart att alla skogar med högt naturvärde ska fredas från vindkraftsbygge? Vindkraft får inte stå nära bebyggelse för där finns hus och människor. I dalar och mellan höjder blåser det inte tillräckligt. Det som är kvar då är på kullar och högre berg och där är i väldigt många fall den gammelskog som naturskyddsföreningen nu helt vill förbjuda vindkraftprojekt i.

Det kan ibland säkert verka som mysig idealism, i själva verket måste vi också våga fråga oss: Till vilket pris?

För om man är direkt emot kärnkraft, kolkraft, naturgas och olja. Man så sent som för någon vecka sen aktivt bidrog på nejsidan till vattenkraften i Villhelmina (trots att det rimligen borde varit en lokal fråga) och skriver rapporter om vattenkraftens negativa klimatpåverkan. Om man dessutom starkt ifrågasätter satsning på koldioxidinkapsling och nu vill styra bort stor del av den svenska vindkraftsproduktionen, så är det inte mycket kvar.

Förr skreks det sol, vatten och vind. Snart är det bara solen kvar och ska den producera all el vi behöver i Sverige kommer elpriset i runda tal att tiodubblas (i alla fall efter de siffror jag fick när jag studerade miljövetenskap för tre år sen).

Ett tiodubblat elpris, direkt eller indirekt via skattsedeln, skulle onekligen göra vissa saker med Sverige. Ett är att skicka all industri utomlands, med arbetslöshet som följd. Inkomsterna i statskassan skulle minska dramatiskt och alla de pengar vi idag lägger på forskning och utveckling, klimatbistånd och utbyggd spårtrafik skulle snällt få vänta.

Möjligen är jag för hård. Men jag ställer krav på dem som ska diskutera klimatfrågor, ett är att man inte bara är mot allting. Det blir sällan konstruktivt.

Jaha. En konstnärsstuderande ställde sig på Liljeholmsbron simulerade att hon skulle ta livet av sig. Hon blev intagen på St Göran och "tvångsmedicinerades".

Men det var bara en bluff. Hon genomförde ett konstprojekt. Jag är jävligt mycket för konstnärlig frihet. tro mig Låt henne göra vad hon vill. Visst, jag skulle nästan kunna drista mig till att kalla henne för knäpp,utan att be om ursäkt. Men jag är helt för hennes rätt att göra det.

Men en sak ska hon ha väldigt klart för sig.

Show us the money!

Hur mycket plågad konstnärssjäl man än är kan man knappast rättfärdiga att uppta en plats på psykiatrisk avdelning för någon annan och låta fakturan för sängplats, personal och medicin skickas via skattsedeln hem till mig och alla andra.

Betala.

Jag blir så trött. I förrgår var folkpartister ute och ville bredda och styra SR och Utbildningsradion var inte sena att säga att de gäääärna vill ha en helt egen kanal. Public Service borde fixa sitt uppdrag, nämligen oberoende samhällsinformation. Information på olika språk, gärna via upphandling. Att bredda uppdraget trodde jag inte skulle komma som förslag från ett parti som kallar sig liberalt.

Så jag var lite arg. Men så kom det här! Idag skickar SVT ut A3 reklam i fyrfärgstryck inför sin "dokumentär" diplomaterna. Det har skrivits en del. Jag skiter faktiskt i vad som är sant och inte, men att SVT medvetet försökt göra en underhållningssåpa är uppenbart med tanke på reklamen för den.

Och för er som gärna vill ha en kan jag berätta att det finns affischer i överflöd här på kansliet. Jag tänker inte kosta på den porto, men kom gärna och hämta.

Tack alla för stödet efter min artikel på politikerbloggen. Det värmer.

Välkommen in bakom kulisserna! Idag öppnar CUF sitt nya community. Greenroom. Bli medlem genom att sms:a cuf till 72550 och logga in på cuf.se/greenroom.

Carl Högfeldt försöker idag ge sig på mina ifrågasättande av människor som inte vill se handel eller är konsumtionskritiska. Det dock ett haltande resonemang som med ett antal enkla formler i princip går ut på att om människor istället för att köpa en banan från en bananodlare eller en t-shirt från en företagare i Bangladesh ger pengarna direkt till personen i fråga så är det bättre. De får därmed mer pengar och mindre miljöbelastning.

Det är med andra ord argumenten som andra konsumtionskritiker länge anfört. Resonemanget är haltande. För det första för att varken bistånd eller transaktioner på annat sätt inte är hundraprocentiga. Den som inte sett vad som går bort i administrationskostnader eller kostnader för att skicka pengar har inte hängt med mycket.

Utöver detta är det självklart så att skänkta pengar är bra. Men det största felet i Högfeldts resonemang är att hans aktionsplan skulle sätta Sverige i en konstant lågkonjunktur, eftersom han predikar mindre handel i Sverige. Om tillräckligt många följer Högfeldts kommer frukthandlaren som säljer bananer eller H&M som säljer t-shirt att tvingas säga upp människor. Förutom att Svenskt BNP sänks, och därmed biståndet (som beräknas utifrån BNP), så kan vi nog anta att de uppsagda har svårare att skänka pengar till Bangladesh längre.

Med ständig lågkonjunktur, med arbetslöshet som följd, kommer således både det svenska biståndet att sjunka liksom förutsättningar att uppfylla Högfeldts önskningar om skänkta pengar, från privatpersoner. Det är nämligen så enkelt att människor som handlar med varandra gör det eftersom båda parter tjänar på det. Jag köper nämligen inte en penna om jag inte vill ha den, och jag säljer inte en penna om jag inte tycker att den är värd pengarna ja får. Om Högfeldt får bestämma blir följden således att båda inte tjänar på det.

Det finns dessutom ett underliggande "ta hand om" mentalitet i resonemanget att vi ska skänka pengar istället för att handla med människor. Stoltheten jag ser i ögonen på de människor jag träffat i fattiga länder som genom sitt eget förvärv klarar sig, köper apelsiner och säljer juice, säljer kött, jobbar på möbelfabrik eller syr kläder går inte att ersätta med en trasaktion till ett konto. Att dessa får använda sina komparativa fördelar och ta sig ur fattigdom själva är enormt viktigt för att de ska få känna sin självkänsla.

Dessutom innebär handel att de kommer bli bättre på det de gör, de kommer att kunna sälja sina produkter även under lågkonjunktur (om än lite mindre) istället för att vara beroende av andra människors godhet.

Det sas en gång; "Ge en man en fisk och han är mätt för en dag, lär honom fiska och han är mätt för livet". Det är så sant och det visar skillnaden på handel och allmosor.

När det gäller miljöfrågor så kommer dessa länder aldrig att kunna bli mer miljövänliga om de inte ges möjlighet till ekonomisk utveckling och får råd att köpa klimatsmarta grejjer. Handel är dessutom det allra bästa sättet att sprida teknik över världen, oberoende av politikers godtycke.

Jag tipsar Carl Högfeldt att läsa igenom IPPC:s rapport om vikten av handel för att möta klimathotet. Det handlar inte bara om att kunna få råd att använda klimatsmarta produkter och tekniker, det kommer också göra att de kan hantera de problem som klimatförändringarna gör upphov till.

Därför är Buy Nothing day en magspark på världens fattiga.

Det är faktiskt rätt skojjigt. Rola Brentlin från MUF:s förbundsstyrelse skriver på sin blogg "Magnus Andersson feg och mediakåt" och att jag inte berättat vad jag tycker i mellanösternfrågan. Det får stå för henne, men jag har ändå skrivit tre inlägg i frågan.

Hon har helt rätt i att jag ville kolla med mitt presidium när jag fick frågan om att ställa upp som talare på MUF:s manifestation för Israel, jag ville nämligen inte vara med om det som hände MUF där man tvingades ta tillbaka sitt tidiga ställningstagande för Ryssland i Georgienfrågan. För mig är CUF mycket större än mig, att kolla av med mina vice ordföranden kändes självklart.

Mediakåt är en rolig benämning från ett förbund som skickat ut två pressmeddelanden med inbjudan till manifestationen i fråga på mindre än tolv timmars tid. Om det var media jag var ute efter vore det nog mycket bättre att delta på demonstrationen, ty media brukar gilla effektsökeri och svartvita argument.

Så kom utredningen om polisens möjlighet att få ut identitet bakom IP adresser, helt utan domstols inblandning. Utöver försvagas grunden för att man ska kunna göra detta. Nu ska brottet endast kunna ge böter för att polisen ska kunna gå och hämta identiteter.

Det här är inte okej. Övervakningsstaten rycker in över landet och det är med en känsla av obehag jag går från jobbet på fredag kväll. Medan det krävs rätt grova brott för att man ska få tillåtelse till husransakan, bryr man sig inte det minsta om integriteten på nätet.

Fortsättningen är självklart. Tjänster för anonymitet växer fram, och människor som borde vara rädda för rättsväsendet kan surfa på de tjänsterna som gör det svårare för polisen att komma åt dem.

Även denna utredning borde självklart förpassas till papperskorgen av Beatrice Ask.

Idag skriver jag på politikerbloggen om den manifestation som ska hållas. Medan vänsterdebattörer gärna ställer sig under Hamas- och Hizbollahfanor på demonstrationer så ställer sig tre alliansungdomsförbund och pratar på Israelmanifestationen. Själv deltar jag på varken eller, min stora sympati för staten Israel och dess rätt till existens gör inte att jag idag vill stå upp och tala. För mig, personligen, innebär det också ett indirekt slag i ansiktet på dem som drabbats allra hårdast av konflikten. Palestinierna som inget hellre vill än ha fred.

"En trovärdig och långsiktig fred kan bara komma den dagen palestinierna leds av en organisation som älskar sitt folk mer än de hatar Israel. Därför lägger jag i dag allt mitt engagemang på att få fler medlemmar till facebookgruppen som protesterar mot Hamas användande av barn och kvinnor som sköldar."

Läs hela debattartikeln här, och bli medlem i facebookgruppen här.

Föreläste igår om personligt varumärke för ungefär trettio personer i två omgångar på Köpings politikerskola. Passade på att fråga Ida varför man ska ha politikerskola.

Och Martin varför han gick politikerskola.

Det första man möts av idag är ett blogginlägg från Per Ankersjö som bemöter folkpartiet stadsbyggnadskonservatism. Nu är man emot skyskrapan som är planerad i city.

Jag hoppas folkpartiet tar och pratar runt med de 275 000 personerna som står i bostadskö, alla de som söker jobb och vill se fler företag i Stockholm och alla de arkitekter som bara står i kö för att skapa en än vackrare bild av Stockholm.

Jag joinar gruppen "Bygg en skyskrapa vid Centralen" på facebook på en gång. Gör det du också och visa att vi inte kan leva på konservatism.

Som jag har längtat, inte på ett personligt plan utan politiskt. Även om det bästa varit att göra äktenskapet helt civilt och ta bort vigselrätten i juridisk mening från alla religiösa samfund, så är det här toppen.

Det har knorrat lite, tagit lite för lång tid. Men ni på vänsterkanten som försöker hävda att det gått för långsamt. Minns att ni hade chansen i tolv år (skrev dagar i min hast först) och gjorde noll och ingenting. Nu får alla personer gifta sig. Äntligen.

Bra gjort alliansen!

Emma på Opassande skriver om ett ytterligare bevis på att fildelning gynnar artister, inte tvärtom. Det finns säkerligen ett antal filmskapare och artister som passerat toppen på sin karriär som skulle må bra av en Ipredlag, medan alla som vill få uppmärksamhet, bli lyssnade på och bli kända tjänar på att människor fildelar. Alltså de nya, kommande och inte lika kända.

Medan argumenten inte förändrats på något sätt när det gäller rättssäkerheten. Människor kommer få utpressningsbrev, fjortonåringar kommer få stora böter och människor som har trådlösa nätverk kommer att bli oskyldigt dömda, när privata företag ges större befogenheter än polisen att inskränka integriteten för människor.

Samtidigt kommer tjänster för anonymitet på nätet att växa fram och bara göra sexualbrottslingar och grova ekonomiska brottslingar glada. Det är inte att man undrar hur justitieministern tänker.

I förmiddags hörde jag det mest populistiska talet som genomförts av någon här på Folk och Försvar, Jan Björklund. Trots eviga överläggningar inom Alliansen och försvarsberedningen där folkpartiet varit med på vagnen så kom ett utspel.

Han menar att Sverige bör rusta upp. Det kan han få tycka, men sa i samma mening att han inte tänkte driva det i regeringen. Detta enkla utspel för att ta några moderata försvarsvänner har alltså ingen riktig grund och Björklund var inte någon gång nära att försvara den regering han själv är medlem av.

Dessutom är det en aningen naiv syn att bara vi får några flygplan så kommer Sverige verka avskräckande för angrepp. Att Ryssland kan få fram 30 000 soldater på någon vecka och Sverige kan få fram 10 000 personer på ett år är nog ett större problem.

Ska Sverige verka avskräckande så handlar det om att fler länder lovar att ställa upp bakom oss om vi blir angripna. För att komma dit behöver vi söka fler försvarssamarbeten, i Norden, Europa och världen.

Om drygt två timmar ska jag debattera framtiden och försvaret. Möjligen kan Björklund vänta sig en liten klapp på kinden, rent retoriskt alltså.

Klockan 17.30 börjar Obamas installationstal. Det är något historiskt över det. Samtidigt är jag lite skraj, lite orolig och tycker lite synd om Obama. Han är höjd till skyarna, men det är ingen lätt skuta att få ordning på. Det är inget lätt uppdrag.

Det finns dock tre områden som är överordnade alla andra som Obama måste klara av.

För det första är det dags för USA att börja jaga terrorister istället för medborgare i USA och andra delar av världen. The Patriot Act har knappast gjort USA mer säkert, däremot har det gjort medborgarna mer osäkra. Det är dags att råda bot på det. Ena världen i kampen mot terrorismen, inte på det sätt Bush gjort utan på ett mer intellektuellt sätt där man söker hjälp från andra länder och istället för att bråka med dem. Och på ett sätt där rättsosäker övervakning av vanliga människor är det enda medlet tillsammans med bomber.

Den andra frågan är klimatfrågan. USA måste ta täten för att de stora ekonomierna ska in i uppföljaren till kyotoprotokollet, ta ansvar för sina egna utsläpp men också bidra till ekonomisk utveckling i fattigare delen av världen så de både kan sänka sina utsläpp och hantera de effekter som kommer av klimatförändringarna. Det är fullständigt nödvändigt.

I det ligger också min sista ingång, nämligen att Obama bör se till att vi får ökad frihandel i världen- så fler får tillgång till USA:s och andra länders marknader. Där har jag ingen förhoppning, men det finns ett behov.

Direkt efter min debatt ska jag springa så jag hinner se större delen av det talet. För det lär bli spännande.

På väg mot Sälen får vi ett ytterligare besked på att vi är på väg ikapp och om oppositionen i opinionen. Regeringen har större förtroende än den förra regeringen hade någon gång under sina sista tre år.

Den regering som gör det man lovat och det man bör får förtroende före en opposition som är oense och skriker på krispaket som aldrig varit effektiva förr och inte skulle vara det den här gången heller.

Därför har alliansen förtroende.

Tack för en toppenkväll! Jag hade jätteskoj på hälsingekvällen igår, med småstadsliv och körslaget. Ungefär trettio ivriga Bollnässupportrar var med, både nya och gamla bekantskaper. Och en Australiensare som stödtrupp. Det röstades ivrigt under kvällen och det verkar som om det gjorde resultat. Och det var inget snack om i lokalen att Hanna Hedlund förtjänade att gå vidare, men att Wells åkte ut var en skräll och knappast rätt.

Hur som helst ökade definitivt Hannas chanser att vinna körslaget. Skoj.

Tack alla som gjorde kvällen möjlig och trevlig!

Det var tufft att kliva upp i morse vid sex efter fyra timmars sömn andra natten i rad. Men nu har Johan förtjänstfullt kört medan jag suttit bredvid och halvsovit och vi avverkar mil i hiskelig fart påväg mot Sälen och Folk och försvars konferens.

Tillsammans med Martin Sjöberg skriver jag idag på det öppna forumet på Newsmill om det liberala miljönätverket och oförmågan i regeringen att skapa en långsiktig energipolitik.

Nästa gång kommer vi fokusera på energifrågorna. Någon tycker säkert att artikeln är aningen oprecis. Det beror på två saker. För det första att vi inte vill skriva fast för mycket hur diskussionen ska gå den 28:e januari när vi ska ta ett första försök att bryta låsningen i energifrågan, som människorna i Rosenbad inte klarar. Det innebär att jag och andra centerpartister får släppa mina ideologiska skygglappar kring kärnkraftsfrågan och att andra får släppa sina när det gäller bioenergi, bio- och naturgas och möjligen vindkraft också.

Men det beror också på att vår ingång i första hand är att politiken ska sätta ramar och förutsättningar, förutsägbara spelregler. Vi menar inte att politiken i första hand ska peka ut enskilda energislag.

Nu är Per Öhman, energiansvarig på IF Metall, klar liksom Eva Nilsson, Vd för Jernkontoret, färdiga som talare. Dessutom kommer Chalmers energiexperter att dra sticka om vem som får företräda dem och återkommer inom kort. Se mer info här eller på facebook.

Åh, vad trött jag blir på naturskyddsföreningen. Vi hade ju ett trevligt möte idag, även om vi inte var helt överens. Nu hävdar man helt utan grund att det kommer bli sämre strandskydd i högexploaterade områden, redan innan det nya förslaget är infört.

Stränder är en tillgång. I delar av landet finns det en sjö, eller i alla fall en bunt kilometer strand, per innevånare. Där är det livsviktigt att människor får bygga, det är landsbygdens konkurrensfördel och gör att vi har en levande landsbygd.

På andra ställen kan stränderna behöva skyddas mer, där det är trångt om området runt stränderna. Nu blir beslutsfattandet mycket riktigt mer lokalt och skapar mycket bättre förutsättningar att uppfylla lokala behov, vilket både Andreas Carlgren och Johan Pettersson påpekar.

Men SNF vet redan hur länststyrelserna kommer besluta tydligen. Det är inte utan att man imponeras av deras kristallkula.

Märk väl, tillsammans med Eva är jag sorterad under artister. Ha! Tro mig, ingen vill höra oss sjunga.

Jonas från Västerås kände inte för att fortsätta bidra till staten om staten ser oss som fiender. Han funderade till och med på att säga upp sig, men beslutade sig till slut för att fortsätta jobba och ta fyra veckors semester för att engagera sig.

Totalt ska han stå och protestera i fem veckor mellan 8 och 17 utanför Riksdagen. Han är inne på sin andra vecka nu. Han kommer inte ta några pauser, förutom när det verkligen krisar. Igår tog han sin första toapaus. Jag sprang förbi med en kopp kaffe till honom och min mobilkamera. Se till att sträck till honom en kopp kaffe eller något att göra på sin tid där.

Med anledning av min debattartikel tillsammans med Nima Sanandadji på SVT Opinion och min andra artikel i Aftonbladet för ganska länge sen hade Naturskyddsföreningen stämt träff med mig idag. Innan slängde jag ut en fråga på Twitter om någon ville jag skulle fråga dem nåt. Två frågor från Anders och Erik droppade in.

Men när det gäller vår artikel på SVT Opinion visade det sig att vi var oense. Trots att Naturskyddsföreningen menar att de inte har som uppdrag att försvara människors hälsa, så väljer de att skicka ut larm om att viner som inte är ekologiska är cancerframkallande. Att Livsmedelesverket menar att det krävs 100 flaskor om dagen för att det ska vara förhöjd risk säger man inget om, trots att jag tror vi är överens om att det finns andra saker som är större problem om man dricker hundra flaskor vin om dagen. Men man höll fast vid sin ståndpunkt.

När det gäller den ekologiska skinkan, som vi i sig inte kritiserar, så har Naturskyddsföreningen nu ändrat på sin hemsida och skriver inte längre att det är klimatsmart. Konsumentmakt är en mycket viktig del i en förbättrad miljö. Att handla ekologiska varor är likaså en handling som människor gör för att skydda miljön. Men alla som bryr sig om frågan vet att det ger större klimatpåverkan då större marker per foder tas i anspråk när man odlar ekologiskt. Nu har SNF faktiskt ändrat på sin webb och hjälpt konsumentmakten en bit på traven.

Det verkar också som om jag och SNF på riksnivå är rätt överens om Botniabanan och att Naturskyddsföreningen lokalt borde sluta överklaga. Tyvärr gör man inte det och flera ton koldioxid försvinner ut i atmosfären för att man inte kan acceptera beslut som redan är fattade ända upp på europadomstolsnivå.

På Eriks fråga om vilket de anser är det största misstag de begått blev det inte så mycket svar. Anders (presschefens) personliga åsikt var när de på åttiotalet uttalade stöd till kärnkraften.

På Anders Dahlbergs fråga om vad de anser om överklaganden av en musselodling som vattenreningsfunktion utan miljögifter i Lysekil verkade det som om man även här åtminstone är lätt tveksam till den lokala aktionen med förbehållet att Anders (återigen presschefen) inte var så insatt i frågan.

Intressant möte som avslutades med en diskussion om Köpenhamn och våra respektive agendor inför det. Vi är nog inte helt överens, men kanske kan hitta några gemensamma mål kring klimatavtalet.

Annie Johansson har en mycket bra debattartikel i DI idag om vad partiledardebatten borde handla om.

Trubbig arbetsrätt skapar en upplevd trygghet. Tyvärr är avigsidorna många. Den första är att företagare kommer vara försiktiga med att anställa när man inte bestämmer över sin personalbemanning själva. Den andra negativa effekten är att många äldre som inte mår bra på sin arbetsplats stannar kvar längre än de vill, mår allt sämre och gör att färre platser blir lediga för unga. Båda dessa två negativa effekter gör att färre jobb skapas eller blir tillgängliga.

Till sist är det en magspark på alla landets unga. Nu går en varselvåg över Sverige, de som drabbas är de som är sist anställda. De är oftast unga.

Allt detta hejjas ivrigt på av sossar och moderater. Det är trist, skönt att Annie vågar lyfta frågan 'även om hon inte går hela vägen.

På lördag fixar jag TV- party tillsammans med Eva Westerberg. Det blir i Hälsingetecken.

Vi håller till centralt i Stockholm. En fest för alla oss som vill minnas hälsingedialekten, känna smaken av Tillmanskorv, dricka ett glas vin och vara Hälsingar för några timmar. Ni som vill komma bara för att skratta åt hur vi låter när vi kommer med andra hälsingar får också komma, trots att ni inte härstammar från det vackra landskapet.

Vi har fått tillåtelse att sända filmen Småstadsliv före Körslaget av Christer Johansson (trailer)

Jag ser till att finns några "bag in box vin" och något alkoholfritt och dessutom något paket Tillmanskorv från Bollnäs (nånstans finns det väl?). Inträde är ett sms på Hanna och ett valfritt bidrag till inköpskassan i efterhand.

Eftersom jag vill ha koll på vilka som kommer med tanke på att det är en privat lokal så anmäl er på facebook eller via mail till mig, så kommer ett mail dagen innan om exakt plats i närheten av centralen!

Tack alla för hjälp med att fixa lokal och sändningstillstånd för filmen!

I månadsskiftet januari- februari har vi förbundsstyrelse med CUF. Då ska vi börja planeringen inför stämman i maj.

Tips på galna idéer som input till styrelsens förslag till stämman mottas tacksamt. Det får vara hur crazy som helst! Och du får vara hur mycket eller lite CUF:are som helst.

Maila till magnus.andersson@centerpartiet.se

"Att byta elbolag är en av de viktigaste sakerna man kan göra som privatperson för att påverka klimatförändringarna. Men konsumenterna kan inte göra rätt val utan korrekt information. Idag gör elbolagen det ofta svårt för kunder att utläsa var elen egentligen kommer ifrån."

Så skriver Greenpeace på sin hemsida i samband med sin rankning av energibolag.

Det är utan tvekan ett mycket bra initiativ att försöka göra det enklare för konsumenter att ta klimatansvar, att använda sin konsumentmakt. Men som man själv skriver bör man då ha korrekt information. Hur väljer då Greenpeace att göra?

Först och främst gör man ingen som helst skillnad på elproducenter och elhandlare. Alltså, de bolag som endast köper el av producenter och säljer direkt till konsumenten konkurrerar på samma lista som de bolag som de som de själva köper elen av. Förra gången rankningen släpptes, självklart i samband med Vattenfalls kvartalsrapport så erkände Greenpeace att de gjort fel.

"Greenpeaces talesperson i energifrågor, Martina Krüger, medger att organisationens lista har brister eftersom elproducenter jämförs med återförsäljare utan egen produktion.

– I nästa lista ska vi nog skilja ut de som enbart producerar el, säger Martina Krüger."

Men icke. Självklart gör man likadant igen och berömmer dem som köper el av de man kritisterar. Det är inte seriöst.

Man bör nog också ställa sig frågan om det är särskilt seriöst att jämföra bolag som endast verkar i Sverige och dem som inte gör det. Kolkraft är ingen höjdare. Att vissa bolag som EON och Vattenfall har kolkraftverk utanför Sveriges gränser, ska de missgynna dem? Ska Vattenfall som lägger enorma summor på att sänka utsläppen från koldioxidverk, och på forskning av helt koldioxidfria (carbon capture and storage) kolkraftverk straffas i rankningen?

Att de, liksom de övriga stora jättarna som ligger långt ner, lägger stora summor på förnyelsebar el och utveckling av den borde ju ge dem något.

Jag inser att det här verkar vara ett försvarstal för Vattenfall. Jag är inte nöjd med allt Vattenfall gör, jag tycker hela bolaget borde säljas och verka som alla andra bolag på marknaden. Men att de får oförtjänt skit av organisationen som tycker att "konsumenterna kan inte göra rätt val utan korrekt information. Idag gör elbolagen det ofta svårt för kunder att utläsa var elen egentligen kommer ifrån." är ganska uppenbart.

Skärpning Greenpeace!

Det känns inte helt toppen att en person jag aldrig hört i FRA-sammanhang, Susanne Eberstein (s), och Staffan Danielsson (c) som visserligen varit väldigt konstruktiv och är en duktig politiker men ändå försvarat FRA-lagen och är ledamot i försvarsutskottet ska övervaka FRA.

Så beger jag mig mot Brasilien för att fortsätta mitt lilla klimatprojekt. Åter på tisdag. Hoppas det finns bloggmöjligheter, men jag vet inte.

För övrigt blev jag idag uppringd och upprörd liksom Johan och Hanna redan blivit.

Nu har vapenvilan slängts i papperskorgen, efter att Hamas visat ett genuint ointresse för att förhandla. I Aftonbladet kan man läsa att två norska läkare tycker det är viktigare att berätta om Israels angrepp än att rädda liv på människor på sjukhusen. Aftonbladet ställer inte motfrågan om huvuduppgiften för läkare inte är att rädda liv, civila såväl som stridande som drabbas. Det brukar uppgiften vara, att rädda liv och att inte ta ställning.

Istället sväljer man Mads Gilberts analys av läget i Gaza. Mannen som försökt fått kommunistpartiet Röd Valallians i Norge att växa med begränsad framgång. Kanske är det för att han försvarat attacken mot World Trade Center, USA och hela demokratin genom att säga "Om USAs regering har rätt att bomba och döda civila i Irak, har också de förtryckta rätt att angripa USA med de vapen de kan få fram"

På frågan om han försvarar terrorangreppen på World Trade Center så svarar han ja. Kanske borde svensk media leta efter någon annan att ta intryck ifrån i denna svåra situation. Att närmast religiösa anhängare av någon sida får sätta dagordningen är knappast det bästa för att ge en objektiv bild eller komma till en lösning.

Centerpartiet invaderar just nu Twitter. Mikrobloggen, statusuppdateringen och den direkta kommunikationen med kompisarna. Tokskoj och bra.

Centerpartiet finns redan där, liksom riksdagsledamöterna Annie Johansson och Stefan Tornberg.

CUF:arna Elisabeth Börjesson, Amanda Florin, Karl Malmqvist, Emil Källström, Simon Palme, Ingrid Lundqvist, Niklas Dahlgren, Johan Folin, Anders Dahlberg, Gabriel Bergin, Lina Lidén, Marie Wickberg och säkert massa fler som jag glömt har redan hittat dit.

Dessutom är de stora centerbloggarna med Johan Hedin, Bloggen Bent, Erik Hultin Per Ankersjö och Sophia Blomqvist har också hittat dit.

Kika in på twitter.com och gå med, följ mina öden och äventyr på twitter.com/anderssonmagnus

Så blev det en vapenvila. Underbart skönt. Roi klarade sig med några sekunders marginal från Hamas raket in i Israel, nu kanske det kan bli lite lugnare om Hamas håller vad de lovat den här gången. Israel slutar bomba och förhoppningsvis kan man sätta sig vid ett bord. Någon gång.

Tidigare inlägg om konflikten här här och här.

Nu blir jag förbannad! Man sparkar en bloggare till för hans åsikter. Jag har aldrig läst Lars Erikssons Israelblogg. Jag kan tycka att om man aktvit motarbetar sin arbetsgivare och har en helt annan syn på migrationen till Sverige, då kan det finnas anledning att sparka någon.

Men för att man tar ställning i Israel- Palestinakonflikten?

I mars förra året skrev jag på DN debatt, där ett av kraven var att införa ett riktat klimatbistånd. Sedan dess har jag tjatat om det både internt och externt. Det är det klart bästa sättet att sänka utsläppen i världen, dessutom är det ett sätt att skapa trovärdighet i vår klimatpolitik när vi också hjälper länder som har svårare att ha råd med sina investeringar. Det finns nämligen många länder som har enkla och relativt billiga åtgärder att genomföra, men som inte har råd själva. För mig är det självklart att vi ska hjälpa dem.

Vissa menar att vi bara ska göra utsläppsminskningar i Sverige, för mig är det sjukt. Är det klimatet solidaritet med dem som drabbas som är viktigast, eller var utsläppsminskningarna genomförs?

Idag skriver Gunilla Carlsson på DN debatt att förutom det riktade klimatbiståndet som man redan presenterat så kommer också ett anpassningsbistånd till de länder som drabbas av klimatförändringarna. Det, mina vänner, är toppen!

Egypten lovar strypa tillförseln av vapen till Hamas, Israel öppnar humanitär korridor och lovar eldupphör och en i princip omedelbar reträtt.

Om det blir så (det ska vi inte vara säkra på, varken att Israel gör reträtt, Egypten lyckas strypa tillförseln eller att Hamas inte har en massa gömmor som de fortsätter använda) kan man fråga sig om det inte varit bättre att satt sig vid förhandlingsbordet för en långsiktig fredsplan från början.

Hur som helst är det steg framåt, som ändå på nåt sätt känns positivt. Mina tidigare inlägg om konflikten här och här.

Men va fan. En liten pizzeria blir drabbad av upphovsrättslobbyn.

Sen i min bloggpost i förrgår har det kommentarer i alla möjliga forum. Vissa väljer självklart att missförstå min text. Det är givet att någon ska försöka dra läsare genom att hävda att jag ändå försvarar Hamas lite. Det har jag aldrig gjort. Kommer aldrig göra. Jag har heller inte hävdat att Israel mitt i brinnande konflikt ska dra tillbaka gränsposteringar. Att Israel väljer att försvara den befolkning som är satta under konstanta angrepp är inte märkligt, att man vill få slut på de eviga raketattackarna som även kom under eldupphöret är inte så konstigt. Man bör dock inse att i en fredsuppgörelse bör ge att Israel ska dra sig tillbaka till de erkända gränserna. Men för att en sån uppgörelse ska komma till stånd måste Hamas sluta skicka raketer och självmordsbombare in i Israel.

Att Ung Vänster rycker ut och medvetet läser in att jag försvarar allt Israel gör är väl inte så märkligt. De skriver bland annat "Hans argumentation bygger på två tankevurpor: att israel i egenskap av demokrati har rätt att begå förbrytelserna". Israel har röstat fram ett styre som de tror på, för att de tror är de bästa på att skydda dem från förtryck och angrepp. Att man då väljer att svara mot angrepp är självklart. Det gör inte att allt Israel gör är rättfärdigat, det har jag heller inte hävdat. Ung Vänster rycker dessutom till terrorns Hamas försvar eftersom de menar att Fatah är i ockupationsmaktens knä. Frågan måste då ställas om de delar Hamas mål att utplåna alla Judar från Israel? Något jag knappast tror befolkningen som lever sida vid sida med kristna och judar vill.

En underdiskussion har sen dragit igång om Israels angrepp är proportionerliga, eftersom jag menade att jag inte försvarar markinvasionen förutsättningslöst. Det är omöjligt att säga vad som är i proportion. Hur ska Israel agera. Skicka tillbaka raketer? Uppmana människor att begå attentat och ta sitt eget liv inne på Gazaremsan? Knappast. Och hur ska man då bete sig? Ska man bara tacka och ta emot raketerna? Det är inte märkligt att man vill slå ut avfyrningsplatserna för raketer och vapentillförsel till Hamas. Det är många civila som drabbas och det enorma lidandet som är i Gaza nu måste naturligtvis Israel ta i beaktande, men hur gör man det är Hamas medvetet klär sig i civila kläder, använder barn som sköldar och håller högkvarter i närheten av de viktigaste civila institutionerna? Som demokrati måste man dock hantera detta och göra allt i sin makt att avstå från att döda civila liksom man måste släppa in hjälpinsatser och underlätta för humanitära insatser för åtminstone civila.

Lösningen på konflikten frågar någon kanske. Den är lika enkel som svår. En ledning för Gazaremsan som vill ha ett fredsavtal och vågar ta tag i terrorattentaten mot Israel. För tro mig. När raketerna inte haglar syns inga Israeliska soldater i Gaza city heller. Eller som någon uttryckte det tidigare:

När ledningen för Gaza älskar sina barn och medborgare mer än de hatar Israel kan vi nå fred.

Det kommer dock aldrig helt frånta Israel ansvaret för att muren inte står på deras egen mark eller för överdrivna hämndaktioner som drabbar civila.

Läs mer på media och bloggar här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här och här

För knappt ett år sen träffade jag några exiliranier, som visade mig bilder och berättade berättelser om hur Iran fungerar idag. Ett land som avrättar unga människor för ringa brott, som med tortyr och långa fängelsestraff försöker stoppa ungdomar som dricker ett glas vin, landet som har religiösa ledare som kan stoppa alla politiska beslut, som för bara några decennier sen avrättade 120 000 som "tyckte fel", som har lagar baserade på sharia.

Det är staten som idag understöder Hamas, som genom en kupp kort efter det att Israel avvecklat alla judiska bosättningar på Gazaremsan 2005 tog kommandot över Gazaremsan. Denna organisation är också ansvariga för de näst intill dagliga raketattackerna in i Israel. Hamas, som inte erkänner staten Israel och som har som långsikigt mål att utplåna Israel och ersätta hela Israel, Gaza och Västbanken med ett muslimskt styre.

Mitt i detta finns ett land, Israel, som under femtio år lyckats existera, byggt en demokratisk ordning, haft enorm tillväxt, har i området omjämförlig jämställdhet och ett utbildningsväsende som alla grannländer bara kan drömma om. Runt om finns envåldshärskare, politiker som stöder sig på religion som inget annat vill än att utrota denna lilla plätt som sedan 1948 av FN och de allra flesta länder i världen erkänts som staten Israel.

Den staten har kontinuerligt under vapenvilan blivit utsatt för flera tusen (enligt Erixon drygt 6400) raketattacker på tre år. Soldater, som inte stöds av folket, klär sig i civila kläder och gömmer sig bland civila mål för att skapa större martyrläge. Självmordsbombningar pådrivna av Hamas har drabbat åtskilliga civila i Israel.

Och nu ska ingen medvetet missförstå mig. Jag menar inte att Israels svar är proportionerligt, att Israel har rätt att gå in med marktrupper eller bomba civila mål. Israel ska självklart dra tillbaka sina gränsposteringar till de av FN erkända gränserna från 1967. Självklart måste humanitär hjälp kunna ta sig fram till Gaza och Israel göra allt de kan för att inte civila mål ska drabbas. Om detta ska vi egentligen inte behöva träta. Tyvärr kommer flera uttalanden som gör att jag tror många inte har det målet.

Frågan bör ställas varför det är så lugnt på västbanken och så rörigt på Gazaremsan. Kan det ha att göra med en palestinskt styre med vilja att ha fred på Västbanken och en inkuppad organisation som har ett uttryckt mål att utplåna Israel, som skjuter raketer kontinuerligt mot staten på Gazaremsan?

När Andreas Malm, medarbetare på DN, säger att de ska slå ut hela Israel när maktförhållandena i regionen förändrats och ingen ställer motfrågan känner jag mig rädd. Är hela vänstern, och halva borgerligheten, i det här landet helt blinda inför det våld som Hamas använder mot Israel varje dag? Hur vill ni se fredsprocessen, eller är ni liksom Hamas ointresserade av en sådan?

På ena sidan en uppbyggd demokratisk stat, som skapar stor förödelse och lidande på Gazaremsan, men som förvarnar inför sitt våldsutövande. På andra sidan en islamitisk organisation utan folkligt stöd vars tidigare ledning en gång fått land tilldelat, en gång i tiden blivit accepterat av Israel, men som inte tagit det landet och dessutom vägrar erkänna Israel som stat. Nu leds man av extremister som helt utan förvarning skickar raketer och självmordsbombare in i Israel, som idag tas i försvar i stor del av världen.

Jag lider enormt med de människor lever sida vid sida i området. Muslimer, kristna och judar som accepterar varandra och inget hellre vill än att våldet ska sluta. Men det är aldrig ens fel att två träter. Det är många som glömmer det idag. Bäst kommenterade en CNN reporter det på TV för någon timme sen. "Människor i Palestina vill inget hellre än att raketattackerna mot Israel ska sluta så de får fred igen" (fritt citerat)

Ingen ska påstå att det är lätt. Men ingen ska heller påstå svensk media är objektiv. Konflikten kan vändas fram och tillbaka och knappast kommer någon med intellektuellt djup komma fram till att det bara är en part som bjudit upp till dans. Det krävs nämligen två för att dansa tango.

Idag skriver Fores på DN debatt om något ovanligt självklart. Staten som ägare gör ingen glad, förutom dem som vill ha en upplevd trygghet. Staten tillåter sällan sina företag går i konkurs vilket skapar sämre krismedvetenhet och dessutom ger det inte lika tvingande budgetdiciplin, vilket endast försenar övergången till ett hållbart företagande.

En ytterligare risk som författarna på DN debatt skriver om är att man hela tiden förväntar sig att staten ska komma och kräva avkastning, vilket gör att man inte ser några incitament att ta driva företaget med största möjliga vinst.

Nä, om det blir så. Låt då företaget gå kräftgång, ställa om och komma tillbaka när de producerar de bilar människor efterfrågar. Den pressen kommer de inte att känna med en hel stats kassa som säkerhet. Men hur stor den än är måste den bli större för att "rädda" de konservativa bilföretagen, och de pengarna kommer från dig, mig och alla skattebetalare i Sverige. Som Ankersjö och Hedin redan konstaterat, staten är ingen bra ägar, varken i med- eller motvind.

Va faan, SFS har fått för sig att bara för att banker ska kunna ge stuielån så kommer inte staten att kunna gå in som garant för att ge förmånliga villkor. CSN är en usel organisation som har långa handläggningstider och långa telefonköer.

Jag skulle tycka det vore fantastiskt om jag kunde ha alla mina ekonomiärenden på samma ställe, om jag fick förhadla om mitt studielån precis som om de andra. Jag tycker det vore toppen om olika studenter med olika förutsättningar också fick flera välja på flera typer av lån. Kanske tycker någon att återbetalningstiden är viktigast, någon annan servicen och någon låg ränta under studietiden.

Att banker dessutom ser studenter som presumtiva kunder och skulle stå i kö för att få ge lån är ytterligare ett argument för.

Men även om SFS har rätt och staten inte går in som garant (vilket de inte har) kanske man ska fråga sig om det är just människor som är påväg att bli högutbildade och höginkomsttagare som staten ska hålla under armarna? Att CSN behöver alternativ är dock helt klart.