Idag är LO ute och försöker få sympati för straffbeskattning eller lönesänkningar, oklart vilket. I alla fall meddelar man väldigt tydligt att löneklyftan har vuxit. Det är helt ointressant. Det som ska åtgärdas kan aldrig vara de rikas rikedom utan de mindre välmåendes fattigdom. Det gör man genom en fri ekonomi där människor ges möjlighet att ta sig ur sin fattigdom.

Om man vill straffbeskatta dem som tjänar mycket mer får det direkta effekter på antalet jobb i lågavlönade yrken. Om man väljer lönesänkningar så är det knappast så att de mest kompetenta cheferna blir kvar, däremot de andra. Om det är bra för anställdas lönebildning är jag tveksam till. Det sista alternativet är att statligt lagstifta om höjda löner för de anställda, men eftersom LO är emot lagstiftning på löneområdet är det knappast medicinen. Läs gärna också Bloggen Bents lysande sågning av LO:s hantering av lönehöjande åtgärder som genomförs.

Det måste bli ett slut på jantelagsdiskussionen. Det som är intressant är hur vi kan skapa fler jobb och ge fler möjlighet att bli rika. Det gör vi knappast genom att fokusera på dem som redan har det bra, utan genom att lägga kraft på dem som inte har det.

Även Andreas Krohn bloggar bra om detta.