måndag, juli 02, 2007 | Magnus Andersson
DN debatt om grundtrygghet
Idag skriver jag tillsammans med Gustav Andersson, landstingsråd i Stockholm, om vikten av ett reformerat socialförsäkringssystem med ordentligt ökade frihetsgrader och en succesiv övergång till ett rent grundtrygghetssystem, där alla medborgare får samma ersättning vid sjukdom eller arbetslöshet.
Läs artikeln här.
Läs artikeln här.
Etiketter: CUF, grundtrygghet, media
(FÖLJ MIG)
Jag och CUF i media
Kommenterat
Jag har tidigare skrivit ett längre blogginlägg som går på ungefär samma linje.
http://kriton.blogspot.com/2007_02_01_archive.html
där jag bl.a. föreslog 1% av prisbasbeloppet per dag som nivå för grundersättningen. Så jag håller med om huvuddragen, men inte det där med ett obligatoriskt välfärdskonto.
Det borde finnas många alternativ för att förstärka sitt skydd. Om folk inte vill ha ett individuellt tvångssparande (för det är vad det är) utan hellre vill att pengarna ska gå till en inkomstförsäkring som fackförbundet (eller någon annan) ordnar, varför ska de då inte få det?
Jag tror också att det skulle vara betydligt lättare att "sälja in" systemet om man lämnade detta bete till fackförbunden, att de själva kunde bestämma villkoren för sina medlemmars försäkringar, istället för som i dag när regeringen sitter och centralstyr.
Se det som en start på en debatt snarare än ett helt fastslaget system. Det viktigaste är att hitta en övergångslösning. Självklart är målet att ingen ska tvingas spara i förlängningen, det kan man ta ansvar för själv.
Det är bra att ni driver idén med grundtrygghet. Jag vill gärna veta hur stort bidraget är tänkt att vara och hur det ska finansieras: av skattemedel eller obligatoriska inkomstrelaterade premier.
Idén med välfärdskonto är också utmärkt, men varför inte utvidga det till ett generellt utjämningskonto, se http://hansiwanbratt.wordpress.com?
Som icke-borgerligt röstande (denna gången), måste jag säga att detta var ett av de bästa förslag jag läst på länge.
Det är en mkt gammal tanke som dyker upp då och då under olika skepnader. Ibland har man kallat den medborgarlön, dvs en lön som alla skall ha, en slags existensminimum. Om man vill ha mer utöver detta får man arbeta och skaffa de försäkringar man önskar.
Så någon start är det definitivt inte utan bara en fortsättning på en debatt som kom till för länge länge sen.
Det nya är, som jag ser det, att vi pekar ut en väg som faktiskt skulle vara möjlig att genomföra rent praktiskt.
Ett alldeles utmärkt förslag, men jag anser att man bör gå ett steg längre, utforma det som ett ekonomiskt "golv", omfattande precis ALLA, inte bara friska och sjuka, utan även dem som hamnat i gråzonen (mellan frisk och sjuk) och som i dagens system riskerar att ställas helt utan existensmedel. I ett civiliserat samhälle får man inte villkora existensen. Som jag ser det, bör socialbidraget avskaffas helt och inkluderas i en heltäckande grundtrygghet. Som sagt, bra förslag som förhoppningsvis leder till medborgarlön i slutändan!
I ett civiliserat samhälle får man inte villkora existensen.
Nu är det ett nyliberalt fundamentalistiskt samhälle som är på agendan och då är premisserna lite speciella och har inget med det man normalt kallar civiliserat att göra utan det handlar helt och hållet om att skapa ett individuellt baserat system där ingen har något ansvar för något annat än sig själv.
Man kan säga att det är frågan om socialismens diamtrala motsats.
Från den ena extrempunkten till den andra alltså.
Vitsen med att skapa detta är rent krasst att dom som kan klättra ska få klättra obehindrat.
Dom som inte kan klättra får smulorna som ramlar av bordet.
Ju högre dom som kan klättra klättrar dess mer ramlar i form av smulor från bordet är formeln för socialpolitiken.
Det tråkiga är att högern inte säger det tydligt och klart utan yrar om frihet när det är uppenbart att detb handlar om frihetb för dom som kan köpa frihet och att det som alltid är så att systemet skapas på bekostand av någon annans frihet.
Det är tydligt att Magnus Andersson och många låginkomsttagare lever i två skilda verkligheter när Andersson pratar om att spara inför ev. arbetslöshet. Många låginkomsttagare har inte det ekonomiska utrymme som krävs för detta, om det inte sker tvångsmässigt dvs. Istället tar man dessa pengar för att täcka upp kostnader som man annars saknar möjlighet att finansiera.
Magnus Anderssons förslag blir såleds i praktiken ett förslag för höginkomsttagare om man vill ha ut en högre ersättning än grundtryggheten.
Fredrik
Läs gärna artikeln om de 30 000 per år som en medelinkosttagare kan få loss till ett välfärdskonto om reformen genomförs.
Skicka en kommentar
Personer som länkar hit:
Skapa en länk
<< Tillbaka